Idag bär jag sorgeband

Jag har således blivit fett lurad på att se Robyn idag! Så lycklig jag var när jag fick biljetterna i Juli. Mina tankar har ockuperats och jag har övat in alla låtarna.
Blir det nån konsert idag tro? IKKE!
Så idag sörjer jag. Inga biljetter finns att få. Jag dör inombords.
Robyn är den största artist för mig. Fy fan för det. Men man trampar inte på mig på det här viset. Så nu ska jag trampa tillbaks. Man ska lära sig att inte mucka med Nellan!

P.G.A orsak ingen frulle idag

Det blåser fett motvind i mitt liv. Förlorat min bästis, blivit blåst på världens bästa artist biljetter ja och nu regnar det. Snart rinner bägaren över alltså.
Den utlovade indianssommaren lyser med sin frånvaro. I och med regn så orkar jag inte ta mig till Espresso House för frulle. Ligger hellre här, under täcket och lyssnar på filmfarbrorn. Jag är hemligt förälskad i honom. Jo jag vet han är en dryge Arne men vad fan.
Är du känslig för svordomar så ska du genast upphöra att läsa min blogg. Jag svär och jag skäms över det.
Idag ska jag äta lunch med finaste Lotta. Hon har sjukt god smak. Hon tycker ju att jag är en solstråle.
Ikea hägrar dessutom. Måste trycla i mig en burk lugnande innan ba.
Vänner och ovänner...have it nice!

Styv kuling och blåst som bara den

Inget nytt på västfronten. Har inte fått ett enda livstecken från min vän andra sidan Atlanten. Nu är hon bara dryg och självupptagen kärring. Så det så.
Suttit i rättsalen hela dagen. Inte för att jag på någe vis är kriminell utan för att jag utför en samhällsplikt. Nämndeman. Man ser och man får höra de mest löjliga ursäkterna till grova brott.
Köpte för länge länge sedan biljetter till Robyns konsert på fredag i Köpenhamn. Ett oseriöst företag. De svarar inte på mail och det går inte att nå dem per telefon. Jo jag tackar. Jag är så blåst på dem. Handla aldrig aldrig från EUROTEAM.NET. De suger balle. Fett mycket balle. Robyn är för mig som Madonna för andra. Besvikelsen är så enorm så det liknar ingenting. Så blåst jag är på dessa. Så lack jag är. Så synd det är om mig sen då.
Trösten är att jag läser en sjukt rolig bok. Man får glädja sig åt det lilla här i livet. Denna stora kalla värld där vi blåser skallen av varandra utan betänkligheter.
Tack för mej.
HEJ.
(sorry Anders Timell, var tvungen att sno din fras)

Helt odramatiskt blev jag av med min bästis

Babette min bästis tröttnade min torra humor och försvann över Atlanten. Hon bestämde sig för att tydligt markera med ett helt stort fett hav emellan.
För inte valde hon väl att leva ihop med sina käresta över mig? Det måste, det bara måste ha vart min sugigt torra humor som fick henne att dra.
Jag följde henne till Kastrup, vi fikade innan precis som vi alltid gjort. Sen sa hon, jag måste gå nu. Oki sa jag.
Ha det bra. Vi hörs.
Hon försvann med den elektriska trappan en våning upp. Sen såg jag inte henne mer. Inte hört att hon ens kommit fram. Schysst. Hon har dessutom andra prioriteringar än mig. Jag bölar inte. Behöver inte Babette.
Fikade helt ensam idag. Det gick jätte bra. Jag dog inte. Ingen tittade på heller som en i utan-vänner-kommittén.
Inte alls synd om mig. Inte ett dugg. Mer synd om Babette för hon missar sjuhelvetes roliga fikor med världens bästa humorist.
Dagen igår, äeh så galen den var. Tänker inte roa er med den storyn alls. Ni får klara er själv. Så ni vet.
BTW, min blogg är sjukt ful.

Het som gröt

Nu ska jag värma upp mig inför ett hett möte med nattens varelser. En rykande het bastu och sen iväg till biografen för mys med kompis.

Lars Ohly förför mig...

och min man lämnar mig om jag röstar på vänsterpartiet!
Körde till jobb i veckan och hör en skön röst i radion som pratar om världens bästa välfärd, lyssnar inte så mycket på innebörden av orden utan rösten. Wow sexy papa!!! Sen spyr jag för det är ju Lars Ohly som pratar. Vilken mysfarbror.
Berättar för min make att Lars Ohly förfört mig och jag måste nu rösta på vänsterpartiet.
Min hubbie sa då att då skiljer han sig från mig.
Ska jag rösta för världens bästa välfärd eller behålla min man och köra på privatiseringen?
Fan, nu blev det politik i mitt äktenskap. Porrigt värre!

Ett liv

Tänk att man så smått efter en personlig kris kan hitta skepnaden av ett liv igen. Ett liv. Känns underbart att säga det högt; Ett liv.
Just idag känns det mycket på topp. Resan till USA har gjort fantastiskt mycket. Otroligt fint har det vart att få komma bort.
Nu känner jag att jag är på väg upp.
Jag lider tydligen av allvarlig järnbrist så jag äter järntabletter. Det tar ett tag att bygga upp depåerna men i september ska jag på nya provtagningar. När mina järndepåer på normal nivå kan hela mitt liv förändras. Bara till det bättre förståss och jag får svaret till många beymmer.
Nu blickar jag bara framåt!

New York, New york

Start spreading the news...
Yes då är man i full gång med packningen. Svårt och mycket. Roligt.
Drömmer en massa knasiga drömmar om att jag åker fast i border control i USA och inte får komma in i landet av olika märkliga anledningar så nu är jag helt paranoid.
Mest rädd är jag för mina mediciner. Jag har intyg på dem men ibland när man hämtar ut på apoteket får man den billigare varianten som har ett helt annat namn. Förhoppningsvis fattar de när jag förklarar, om jag behöver förklara.
Orosmoment 2, flygningen. Jag brukar drabbas av svår panik på flyget. Mår dåligt redan innan. Har fått preparat utskrivet men jag vill så gärna klara det utan.
Orosmoment 3, jag och min make. Det blir intensivt nu i 3 veckor. Nu sätts vi på riktig pröving i vårt äktenskap som redan är lite halt och lytt. Vi håller tummarna för att det ska gå bra.
Men fy, det bästa av allt, min dröm om New York blir sann!! Jag har längtat sen jag kan minnas att få resa dit. Nu äntligen!
Raporterar givetvis från resan.

Fjärilar i magen

Det har flyttat in stora fjärilar i magen. I övermorgon drar vi till staterna. Massor som ska göra i helgen med andra ord. HUA. Tvätta, packa och städa. För att inte tala om organisera. Vad ska man ha med sig?
Vi har bestämt att vi ska ha med oss så lite som möjligt i klädväg. Kläder kan man alltid shoppa.
Humöret är uppåt för mig och det känns bra.
Hemma är det frid. Kanske är det just en stor kris som krävs ibland för att man ska inse att man är på väg att förlora något värdefullt?
I alla fall...nu ska jag dyka ner i tvätten och få det gjort.
VI ses senare!

I dag behöver man verkligen ett paraply

Bönderna jublar när regnet faller fram till midsommar så för att glädjas åt regnet ställer jag mig på böndernas sida idag.
I morgon får det vara slut på regnet, skolavslutningar och grillningar äger rum. Sen kan det få regna heeela helgen så jag inte känner skam för att vara inne och packa och åter packa. Denna donnan med familj drar till the Big Apple. Oh yes indeedy, New York, here we come! Sen sol o bad i Florida. Tro mig, efter allt elände som hänt sedan i höstas behöver vi detta. I alla fall jag.

Men nu ska jag njuta av regnet. Forex kallar, jag ska ha dollar! Hoppas jag hittar ett fungerande paraply här hemma.

See ya later!

Underhållningen är trasig

Digitalboxen har gett upp. Den vill bara inte visa mer TV. När man bor i hus betyder det myrornaskrig på TV. Är det en välsignelse från ovan eller muckarn nån med mig?
Oki, för att ha en positiv inställning till livet så väljer jag att tro att någon muckar med mig. Haha. Kidding!
Jag får se det som att jag får tid över att göra det som jag annars skjutit upp...som städa tvätta, ja ni hajjar, vara den där husliga typen. Jag är inte så huslig. Not at all. Alltså lever det inget Stepford Wife i mig. Jag tror min man har en hemlig dröm om att jag ska vara en sån där. Min hemliga dröm är att han ska vara en Don Juan och svepa iväg med mig. Ain't gonna happen. Alla ska vi ha drömma ju, leva lite i verkligeheten tillsammans med resten av befolkning, eller hur?

Well, TV or no TV, that is the question.

Släppa väder

så fryser jag! Buhu! Jag som hade tänkt hämta krafter men jag tror att det är han där uppe som muckar med mig för att han vet vad jag har att göra. Diska, städa, tvätta, stryka o sånt!!
Som sagt, jag har inte vädergudarna med mig, förmodligen inga andra gudar heller. Fiii faaan!
Tur att man är sin egen Godess men saknar förmågan att styra över allt annat än sig själv. Knappt det heller va?

Men som man säger, det är bara att skrida till verket och få saker gjorda, kanske Gud ger oss väder till helgen så barnen kan får springa barfota på skolavslutningen.

Mycket att bocka av på listan. Morgonen började med första bokade saken 07:45, äntligen, äääntligen är jag av med mina klor, jättenaglar. Nu har jag mina egna, pure naturell. Känns märkligt men skönt att kunna glida över tangenbordet igen.
Doktorn klar oxå. Härligt när det går undan. Jag har HB på afrika nivå. Tydligen är det inte bra med lågt HB. Tusan. Fler prover och jag hoppas att man finner en lösning. Så jag slipper vara konstant trött o hängig.

Oki, nu måste jag fortsätta med mina göromål.

Förresten, jag ska börja lägga in bilder på bloggen oxå. Bara det att jag har världens bästa kamera men fan vad den är bökig att hålla på att ta fram på ladda upp bilder. Will do better readers. Ni förtjänar lite bilder.



Varning!!! Farligt med träning!

Jag vill varna alla blivande entusiaster gällande motion. Det är obehagligt och totalt livsfarligt.
Begav mig ut på en efterlängtad kom igång med löpning löprunda. Ut i skogen, jag bor väldigt nära den. Ja jag vet, jag är bortskämd. Alla världens kryp anföll. De bet och de slet. Helt livsfarligt. Efter träningspasset så insåg jag att jag hade en massa mygbett. Tyvärr är det så att jag är lite känslig och får enorma bulor. Jag har tre på armen, tre i nacken, ett på armbågen och ett på vaden. No sleep tonight och jag kommer se helt missbildad ut. Lovely!
Fick med mig en väninna som jag tappat lite umgänget med. Skitroligt!

Men men, löpning is da shit. Måste svarva figuren lite. Även om rund är en figur så kanske inte just den figuren jag strävar efter.


Ut i solen!

Lilleman sover middag och den tösen har kompis hemma. De bygger koja i solen. Jag ska också ut i solen och bygga mig en koja.
Vi ses sen.


Saturday night, hot or not?

Woooweee! Ligger ensam i min stooora säng drömmarna...
Ja så är det i verkligheten idag, ensam i min stora säng. Vad gör det när jag haft en skön lördag med kidsen. Vart i parken och lekt och häcklar getterna. Ätit köttbullar på sibylla och druckit kaffe hos bästa M. Nå barnen fick inget kaffe.
Vi hyrde film. Jag hyrde två. Ska se den andra efter inlägget. Dock såg jag en såndär romkom som får mitt hjärta att hoppas så det spricker ut i sång. Får kolsyra i blodet och krulliga ögon. En härlig känsla. It's complicated med Meryls Streep. Jag är inte romkom (romkom = romantisk komedi) fantast men det sitter som en fläskläpp ibland. Så man kan säga at jag hade inte skyhöga förväntningar. Inte ett dugg. Jag skrattade mycket och log. Mycket klicheer och så uppenbart men vad skönt det kan vara ibland att bli matad med klicheer för säga vad man vill så råkar man ut för en hel det klicheer i livet.
Filmen hade värme, Meryl Streeps karaktär hade sån pondus och värme i filmen att det tog andan ur mig. Tres fantastique! Jag behöver bli blown away.

Jag är inte känd för mitt tålamod (kanske inte känd överhuvudtaget ;) ) och ibland (läs ofta) så sviker tålamodet väntan på livet gilla gång. Jag har så brått och det måste vara action. Och när det inte händer, ge det en knuff, make it happen!
Så nu ska jag på nåt vänster make it happen. Hur?!

För tillfället ska jag lägga mitt lilla huvud på kudden och sova på saken. I morgon bjuds det på en ny dag. Det ska bli spännande att se vad den har i sitt sköte.
Usch, äckligt positiv jag låter. Inte likt mig. I like it.

Gonatt mina såta vänner. Poss på er.

GRUPPKRAM!!

HUH?

Hohoo jag skulle ordna candlelight dinner och massor med rötjut men tji fick jag då mannen ordnade gäster. Jo det var ju trevligt och så men jag hade ju tänkt att vi skulle softa med rödvin, lyssna på musik från förr då vi var hopplöst förälskade i varann o så...
Istället blev det massor med ungar och grill. Najs o så. Ja om man gillar att bli uppäten av mygg. Baaah.
Another time then.

Idag far mannen min till Götet på Green Day med sina polare. Skittrevliga intelligenta killar, men även de största svinen mot sina fruar. Jisses, vart ska det sluta? Ska bli kul med allt skvaller i morgon när de kommer hem.
Jag får sitta hemma med barnen o mysa idag.
Nu ska vi börja med mys i solen. Wooooha.

Yehepp så att så lyckad blev min plan med fredags mys på vuxen vis. I tried i alla fall.

9 dagar kvar, sen drar vi å värsta semestern. Fram tills dess är det hur mycket som helst som ska fixas. Huset ska städas. Kläder ska tvättas o packas.

Well ladies and gents, see you soon. Vad roligt att så många hittar hit på så kort tid.
Aj really lav jo gajs! <3

Googlade jag tillräckligt bra?

Alltså, ja minns när jag skulle gifta mig och planerade hela shebanget. Allt, precis allt om bröllop fanns att finna i detta nya fiktiva universum - internet. Bloggar, forum, shoppar, hemsidor yeah you name it.
Människor bloggar om sina bröllop, mest om själva eventet men inte vad det innebär att vara gift. Hm, kanske inte lika roligt men varför spendera massor med pengar, tid och energi på något man tror ska lösa sig.
Barnen är den största glädjen i livet men det sker drastiska förändringar med dem.

Varför hittar jag få bloggar om äktenskapet, alltså inte det där lull-lull pratet och hålla en fasad som inte stämmer med verkligheten? Varför? Skulle vart kul att läsa. Hur andra gör när det motar lite.
Eller är jag den ende på jorden med äktenskapsproblem? Vägrar tro att det är sant.

Well, idag eller ikväll mina vänner ska jag ge min man en ny chans att fatta vinken. Kanske lite wine and dine ikväll. Förr hade vi alltid candlelight dinner på fredagar när vi kastat kidsen i säng. De dog ut. Jag gillade dem. Senaste candlelight dinner vi hade bestämde vi att skaffa barn nr 2. Too long ago. Inte klokt.

Snart drar vi iväg på vår längsta resa ever. USA 3 veckor. Min dröm. New York. Oh my freakin God! It is really happening.

Så dagens dos: handla vin på bolaget, laga god mat, kasta kidsen i säng, sätta på ljuv musik...

Vad tror ni?

I try I really try

Ja det är bara att inse att män är lite tröga. De behöver allt i klar skrift. Min man fattade trögt och gick miste om "lunch"
Dagens sms konversation:

Jag: Lunch?
Han: Gärna. I stan eller?
Jag: Ja eller hemma!
Han: Vad vill du äta hemma?
Jag: Äta?

Mannen fattade inte inviten. Synd.

Det blev lunch hemma. Grillad kyckling och potatissallad. Kopp kaffe och snack.
No naked x-rated stuff.
Synd.

Varför mörkar vi?

Jag sitter på ett café. Avnjuter en latte. Tyvärr sitter jag inte ute i solen och leker med de andra gästerna, jag sitter hellre här, där jag ser vad min lilla laptopskärm visar plus att jag behövde visst ansluta mig till det kommunala elnätet. Min laptop är utsvulten.
I eftermiddag ska jag på besök på mitt jobb. Jag ska träffa personalchefen och jag är rädd för mitt liv. Jag behöver annat att tänka på fram till klockan klämtar träffdags. Oh yes. Fundera på mina andra problem som jag beslutat för att dela med mig av till den som vill läsa.
Jag undrar varför (eller är det bara i mitt umgänge) man mörkat eventuella svårigheter man har i sitt äktenskap. Joviss, man slänger ur sig till sina väninnor ibland om man att man har det lite svårt och viftar det lite under mattan och sen snackar man annat. Varför kan man inte prata med andra par i sitt umgänge om sina relationer. Man behöver inte gå på detaljer eller vad som sker i sovrummet, om man nu inte känner sig bekväm. Varför måste vi visa upp en fasad som så småningom rämnar? Tänk om vi kunde prata. Vad gör ni när det blir motigt? Hur hittar ni gnistan?
Kanske har jag blivit påverkad av att ha sett alla säsonger av sex and the city på kort tid men vad fan, inte undra på att man hellre låter saker rasa en att kanske ta hjälp eller vädra den unkna luften. Jag har funderat mycket på det här och ofta och förmodligen därav börjar jag ogilla att umgås i par. Alla abba-träffar behöver inte vara på djupet men någon gång, kan vi inte öppna upp våra hjärtan? Vore det så hemskt? Jag känner inte ett enda par som skulle berätta för oss om de gick i parrådgivning. Som kvinna till kvinna lämnar man gärna det rådet från en till annan. What's the point att ha en fantastisk fasad när allt bakom är fejk?
Hur fejk är jag? Hur mycket i mitt liv är fasad och hur mycket är "what you see is what you get"?
Inte allt för länge sedan föll jag ner i mitt hål, ett svart litet hål som jag ofta gräver djupare och djupare. Jag vill inte alltid att alla ska veta att jag befinner mig i mitt lilla hål. En del av mig känner skam och en del av mig känner att jag vill inte ha allas naaaaw-blickar.  Det är skönt att umgås med andra som inte vet, det lyfter upp mig. Jag får vara den "friska" delen av mig, som en liten påminnelse om vad som finns att vänta mig när jag kommer ur mitt hål. Men oftast bär jag skam och vill inte tunga andra med min skit. Är det så vi ser när vi får trubbel i äktenskapet?

I med och motgång

I do! Do I?
Inför gud och församling lovar man varandra trohet och en massa fint tjafs man knappt minns. Vilket genast får mig att tänka att kanske borde man ta sig en funderare INNAN man gifter sig eller innan man svarar JA att man faktiskt kan lova alla dessa ting. När man sedan svarat JA bör man ju påminna sig om vad man lovat.

Livet är inte alltid en dans på rosor och då får man ta varann i hand och säga: vi tar oss igenom det här. Du och jag emot världen. Man behöver bli påmind lite då och då. Jag vet och har och får lära mig den långa hårda vägen. Förhoppningsvis är lärdomen inte allt för sen. Jag hoppas också att min man har funnit tanken om att behöva bli påmind.
Nu vet vi var vi står.

Jag är tacksam att jag öppnade käften och började prata om mina svagheter och att jag vet vad jag gjort fel och jag vill lägga ner prestigen.

Nu ska vi köra så det ryker. Hoppas jag. Just nu, idag känns det ok. Vi är vänliga mot varann och vi försöker.


Tidigare inlägg
RSS 2.0